Den skall fungera lite som en kokbok. Inspirerande färgglada bilder, med tillhörande enkla recept, dvs. anvisningar om hur man går tillväga.
( därför har jag döpt den till Kokbok i bild)
 
 
 

1. Att genom många färgrika illustrationer göra en inspirerande bok.
 
Vad ögat ser är ju 50%. En bok med mycket bilder i blir mer intressant än bara en stor massa av text. Har aldrig förstått hur man kan skriva om bilder eller konst och nästan bara använda ord, ord och åter ord. Bilderna skall vara relativt " enkla" för att betraktaren inte skall hämmas av tjusigt avancerade gjorda bilder.
 
 
 
 
2. Att genom enkla instruktioner göra den lättfattlig.
 
Korta beskrivande texter till bilderna, för att det skall bli enkelt.
 
 
 
 
3. Använda humor i texten för att det inte skall bli tråkigt att läsa.
 
Även om du inte är så  jätte intresserad av ämnet skall det vara roligt att studera in nya kunskaper
 
 
 
4. Det skall vara en icke pretentiös bok, för att  alla skall kunna förstå, och inte bli hämmade.

De böcker jag läst i ämnet bild  hitintills har varit riktade till folk  som är mycket intresserade  och som har relativt stora kunskaper i ämnet redan. Men ingen har gjort en bok för dem som inte har stora kunskaper i ämnet bild, eller är måttligt intresserad. Den mest härdade människa blir helt enkelt uttråkad av all text och i många fall av alla tekniska termer, som man måste vara rätt insatt i för att förstå
Ett litet exempel från redan tryckta böcker om bild:
De visuella kognitiva systemen och komplementfärgernas styrka beror på valören.
( Fattade du?  Är detta inspirerande? )
Ett bra sätt att utöva sina kunskaper i ämnet bild är ju att som ni redan gör, låta barnen integrera bild med andra ämnen ex historian,no osv. Men varför inte gå igenom lite med barnen om hur man kan få ett bättre resultat, genom att de fått lite kunskap om hur man kan använda  och visa budskapet på ett bättre sätt.

Såå därför håll tillgodo med mina första enkla enkla vägar att följa den " röda " tråden.
 

 Här nedan följer en massa personliga funderingar som bidragit till att jag bestämde mig för att skriva om bildskapande och ge råd själv.
 

Enligt den nya läroplanen LPO 94 skall det gå som en röd tråd från första klass till åk 9. Man skall redan i  de första klasserna använda sig av bilder som ett ämne och inte som något man kan göra lite på måfå. ( eller- Det ingår som en naturlig del i de andra ämnena!) Vem lär dom den naturliga delen? Eller skall man acceptera att det du lärde dig att rita i förskole åldern är bra som det är i resten av ditt liv?  I en skola tog man helt enkelt bort ämnet bild pga av att det ingick som en naturlig del i andra ämnen! ( Detta vet jag med säkerhet för min dotter går i den skolan.)

Ofta stöter ,man på invändningar som.
 

Någon kanske säger

· Varför skall vi lära oss att måla?
· Det kan man ju göra direkt i en dator.

Det är ungefär som att säga!

· Varför skall vi laga mat ?- Det finns ju mikro!
 

Eller
· Varför skall jag lära mig köra bil ?- Det finns ju taxi!
 
 - Man måste ha en naturlig fallenhet för det   eller
- Det krävs en  begåvning, känsla för att kunna rita/måla.

Javisst om du skall bli en ny Van Gogh, men inte att försöka lära sig att uttrycka sig, genom bilder. Sanningen är att i grundskolan undervisar vi alla i alla ämnen utan att ha krav på att de skall bli specialister inom ett visst område, för det krävs ytterligare skolor med special inriktning. Alla kan lära sig att  köra bil,eller åka skidor. Men det är ett fåtal som blir en Stenmark, eller Fittipaldi. Så är det med bild alla kan lära sig att uttrycka sig genom bilder, men det är ett fåtal som blir berömda konstnärer.Därmed inte sagt att alla använder sig av bild  som ett roliga -timmen ämne.

Många lärare har en stor vilja att det skall vara både roligt och givande, men vet inte riktigt hur de skall göra det. Ofta saknar de en sk röd tråd. Man ser att det är fel men vet inte vad det är som är fel eller hur man skall åtgärda det. Det är då man går till någon annan lärare eller ännu hellre en bildlärare.

- Du har du något käckt som tar ungefär en lektion som jag kan göra med mina ungar? Gärna med lite fräsiga färger.

-Du nu till påsken har du några mallar på gulliga påsk kycklingar?

Detta är bara 2 exempel på vad man brukar använda bildtimmarna till. Att det skulle vara ett ämne i hur man kan kommunicera med hjälp av bilder, har många helt glömt.
 

 Det är då jag som bildlärare undrar - var tog den röda tråden vägen och vaddå roligt. Måste det vara roligt. Sanningen är den att det inte alltid är så roligt, men kanske nyttigt.

Väldigt ofta glömmer man bort att ställa krav. Eleverna blir klara med en uppgift på nolltid, och läraren kliar sig i håret och säger jaha du. _ Ja sätt dig ner och gör vad du vill så länge. Bilden som eleven gjort ser ut som s....t men resultatet accepterades utan större krav.  Ett exempel har man svenska och stavning skulle man aldrig acceptera motsvarande.jag menar felstavningarhopskrivna ord och bortglömd Stor bokstavinga komman eller punkter
det blir till att sudda och göra omVarför inget krav i bild?

Bild är något som i sig är roligt, barn ritar ju frivilligt ( även vuxna ) men det är sällan man ser någon sitta och räkna bara för det är skoj. (Barn förmedlar naturligt sina budskap genom sina bilder! Fråga vad det föreställer, och du får en lång förklaring.)
Av detta kan man dra slutsatsen att bild är kul men det är ju inget fel att försöka lära sig mer om ämnet, för att utvecklas inom området.
Vem vet du som lärare kanske också blir bättre.

Att skriva en bok om bildskapande utan att ha en massa roliga stimulerande bilder med, verkar vara ett utav de mest döfödda företag som finns. Det har jag alltid undrat över, varför är det så mycket tråkig och ibland obegriplig text i böcker som handlar om bild. Den mest förhärdade och i ämnet införstådda människa slår ju igen boken.
 
 

Det finns alltid en grund, till allting. Vanliga enkla baskunskaper.
Något som var elev har rätt till, redan i de lägre klasserna.

Eftersom jag ledsnade på att en del klasser inte hade några som helst kunskaper i bild, när de kom upp i " högstadiet" började jag att skriva kokbok i bild. Det du läser nu är början.

Alla bilder är gjorda med de vanligast förekommande färger och penslar som brukar finnas i skolan och bilderna är oavancerade, liksom bara rakt på sak. Själv blir jag alltid avskräckt av tjusiga illustrationer och får mindervärdes komplex för jag kan inte få till det så där tjusigt. Kolla igenom boken jag hoppas att du kan hitta något av vikt för just dig.