Örehus banér

Det startade som ett grupparbete!

Och fläckvis är det ett grupparbete, men i ärlighetens namn skall erkännas att jag var nog den flitigaste. Det tog ca 1 år att färdigställa kl 20.20 den 7/7 2006 var den klar. Redan den 8/7 var första gången den skulle användas.

 

 

 

En stor bit linne och en massa garn, en stoppnål och en massa mod att rita på linnetyget.

Problem nummer ett det enda som kunde duga som förebild var en liten några cm stor bild på Örehus vapen.

Hur förstorar man det och hur många hermeliner skall det finnas runtom?

Man börjar som sagt vad med en stor portion mod!! Och hoppas på att allt skall stämma i slutänden. För att markera ut mönstret så använde jag olika pennor, blyerts,t usch och bläck. Det fungerar bäst med tusch och bläck eftersom tyget inte drar sig eller skrynklar sig under pennan eftersom färgen glider av lätt från pennan vilket den inte gör från en blyerts där man får trycka mer mot tyget.

Jämför med äpplet så kan man bilda sig en uppfattning om hur stort det är tänkt attl bli. På denna bilden är det nästan färdigsytt. Det är ett dubbelvikt tyg för att det skall bli en snygg baksida eftersom man skall se banéret från två håll.

 

Allt är sytt med en medeltida söm som kallas klyvsöm. Dvs man sticker rakt igenom tråden i det förra stygnet. Det hela kommer att se ut som små V lagda i en rad efter varandra. Sömmen är ytterst lätt att forma och sy kringelkrokar med. Den följer fint konturlinjer och böjda former. Ett till plus är att det liksom blir mycket av ett stygn så det känns inte så jobbigt när man vet att det är en stor yta man skall fylla.
Runt alla svarta hermeliner skall det vara vitt, här kan man se lite av hur väl sömmen följer runt böjda former.
Ja såhär ser det uppskissade i bläck ut. Allt är gjort på fri hand och sedan är det bara att hoppas att mönstret stämmer och går ihop i slutet och att garnet täcker alla streck och allt kladd med tusch och bläck
Runt alla detaljer i mönstret sydde jag konturlinjen först med klyvsöm, sedan fyllde jag inuti.

På fredag förmiddag 7/7 2006 nästen ett år efter start blev den äntligen klar. Och då ser den ut såhär.

Problemet nu är att det har dragit sig efter alla stygn så att det har bildats bubblor.

Lösningen är att fukta det sydda försiktigt och spänna upp allt med hjälp av knappnålar på ett plant underlag, så att det drar sig plant, när det torkar i spänn.

För att det hela skall se extra plant och fint ut samt ha lite extra stadga så strök jag på ett "väldigt medeltida" vliselin.

 

För att få en fin kant runtom, insåg jag att jag måste mäta och utgå ifrån det sydda partiet. Klippa och sedan syihop från baksidan, vända och stryka ut kanten.

Upptill skall det finnas lite extra tyg, för upphängning

På en loppis hittade jag en gardinstång som efter att jag sågat av den fungerar som upphängning för banéret.

Ja åsså när jag kommit så långt kom jag på att det naturligtvis måste finnas lite tofsar. Dessa gjordes runt en stolsrygg där jag vevade flera varv rött garn delade det och band samt klippta av till tofsar som sedan syddes fast. Ett snöre att hänga up allt i är inte heller dumt. Jag hade ett handgjort snöre som låg och skräpade så det fick bli det.

Pinnen eller den tunna stolpen som banéret skall sitta på gjordes av ett skaft för trädgårdsredskap som sågades av till lämplig längd. Som tyngd för att pinnen skulle ligga still när jag sågade använde jag ett stycke barn.

I ena kortänden sågade jag en skåra så kan snöret som håller banéret ligga i skåran. Det är i och med detta lätt att kroka av banéret och hänga upp det på en annan plats.

Örehus banér är klart!