To
be or not to be en handelsvara! Synen
på flickor/pojkar i framskjutande position exempelvis adel eller kungabarnunder
medeltid och renässans, ja genom hela historien,var mer att betrakta som
att man hade med en handelsvara att göra, som man kunde utnyttja, på
så vis att man lät pojken/flickan ingå äktenskap med en
part där man på något sätt hade vinning av förbundet.
Man lät två
kungliga personer från två olika länder ingå äktenskap,
och på så vis stävjade man eventuella tankar på krig mellan
just de länderna. Jaa
det där med att träffas eller att ses var ju kanske inte det enklaste,
speciellt inte om man eventuellt bodde i olika länder, och aldrig hade sett
sin tillkommande. Vad gjorde man då? Jo man skickade en miniatyr! Kanske
såg en miniatyr ut såhär? Hans
Holbein " Unknown man" | Okänd
dam | | |
Vad
är det? Formerna
på miniatyrerna som oftast figurerade var runda eller rentutav ovala, runtom
fanns en fin ram eller det kanske var en så liten miniatyr att man kunde
använda den till brosch eller formad som medaljong. Under renässansen
uppstod och florerade det en massa miniatyr porträtt som skickades härsan
och tvärsan, man var ju tvungen att på något sätt presentera
den tilltänkta gemålen, det hade ju varit ytterligt penibelt om man
inte kände igen varann eller tyckte att motparten var så ful att man
bara inte kunde stå ut.Att
sända en liten miniatyr var ett utmärkt sätt att presentera sig
på, så att motparten fick ett litet hum om hur man såg ut och
kunde vänja sig i lugn och ro. Ett
verk av Hilliard utförd för att passa en medaljong | Troligen
Hilliard igen eftersom det är en Elisabet den I medaljong | Edward
den I av måladav Nicholas Hilliard | Elisabeth
den I målad av Nicholas Hilliard | Mary
av Skottland målad av N Hilliard | Porträtt
av okända, okänd målare | | | | | | |
De
som utförde målningarna var s.k. miniatyrister, naturligtvis var det
så att de snyggade till porträtten lite på ett eller annat sätt.
Tog bort någon liten skavank i utseendet, här och en liten skavank
där, arrangerade bakgrunden och målade på ett sådant sätt
att man skulle förstå att det fanns pengar och makt bakom porträttet.
Dessutom var man måhända lite extra förskönad och skulle
på något vis visa lite av ens personlighet i miniatyren. En miniatyrmålning
var en mycket viktig bild som man inte slarvade med. Förutom att visa vem
det var så skulle den även fungera som ett slags själslig spegel,
och som en psykologisk sak man skulle av bilden få en känsla av den
avporträtterades personlighet och maktposition. Man skulle med moderna termer
kunna kalla det för lite PR eller reklam för en vara. Hur
gör man det? Man
målade ofta på pergament, tunna blad av elfenben, eller papper ovanpå
kartong eller på en tunn skiva av fanèr . Färgen blandade
konstnären själv av olika färgpigment mixat med exempelvis gummiarabicum,
vatten, ägg, osv. Oftast förekommande var olika typer av vattenfärg,
gouache eller tempera. Liten kort beskrivning om hur du skall gå till
väga om du nu får för dig att göra en egen miniatyr: Leta
upp en ram, brosch, eller liknande kolla storleken och utgå ifrån
denna leta upp en bit hård kartong , mät ut samma mått som ramen
inuti+ någon mm extra så att kartongbiten blir aningen större
än själva hålet som man sedan skall se som bild. Grundmåla
med vanlig vit färg. Gouache eller täckande vit färg, akryl. Kort
sagt någon form av grund som ger en slät yta och som förhindrar
kartongen att suga upp all färg du målar med. Leta upp ettpassande
foto på ansikte och ev. överkropp, av den du tänker måla,
kalkera eller rita av.
Skissa
eller rita påden tilltänkta avbildningen passande renässans eller
medeltida kläderna samt passande bakgrund. Tänk på att framtoningen
av vilken ställning eller pose man har är viktig, precis som klädvalet
och bakgrunden. Bilden skall ju vara imponerande för att visa betraktaren
välstånd och ett behagligt yttre i smakfulla kläder behagfullt
poserande, allt för att göra intreyck. När
du målar börja med de stora ytorna först inte ögonfransar
eller liknande. Utan ex grundfärgen för hela håret som markeras
ut ansiktsgrundfärgen, bakgrundsfärg, dräktgrundfärg osv.
På detta målar man sedan chatteringar, skuggor, mönster osv Ev.
finns lite årtal samt namn med i förgyllda bokstäver längs
med ena sidan av miniatyren. Allt målas i gouache, vattenfärg eller
akryl som kan spädas med vatten och blandas till önskade toner eller
valörer av färg. Låt bilden torka spraya ev. ett tunt lager
fixativ eller lack över skapelsen som ett tunt skyddande lager och montera
in i ramen. Teknik
i bild och text på engelska
En
liten video om hur det går till kanske?
En
av de mest berömda! En
av de mest berömda miniatyrmålarna hette Nicholas Hilliard, han levde
mellan ca 1547-1619, han var engelsman. Han målade på allt möjligt
som underlag inte bara papp utan även kycklingskinn, elfenben, spelkort,
på baksidan av gratulationskort osv kort
biografi av Nicholas på engelska Så
här såg han ut. Nicholas
Hilliard, Självporträtt i en ålder av 30, daterad till 1577 | Och
detta är hans fru Alice
Brandon |
Han
had tagit efter influenser av
Hans Holbein kort biografi på engelska.
Förutom
att vara miniatyrmålare var Nicholas även guldsmed. Han blev berömd
för sina miniatyrporträtt. Han tros ha skrivit " The art of Limning"
en avhandling om miniatyrmåleri. Han var anställd hos Elisabeth den
I som hovmålare och guldsmed. Oftast är det så att porträtten
avbildar endast en person, men det förekommer att det är fler eller
en hel grupp av personer. Vissa miniatyrer föreställer landskap
Allt
du vill se och veta om miniatyrer Kameran
och miniatyrmålandet. I mitten på 1800 talet uppfinner
man kameran och märker ganska snart att det är betydligt snabbare och
enklare att rätt och slätt ta ett foto. Ja man kan ta flera foto
som är en direkt återspegling av verkligheten, en snabbare teknik och
mycket billigare. Denna teknik innebär att man föredrar att fotograferas
och miniatyrmåleriet dör så sakteliga ut.
|