En liten historia från Norge

På min fars sida uppe i Strömsund finns det anor från Norge. I de norra delarna av Norg ligger Nord Trøndelag. I Norge kallas det för fylke och jag vill nog översätta det som län. I länet Nord Trøndelag ligger så kommunen Skogn, och där finns en socken som heter Alstadhaug.

i slutet av 1865 har man en landsomfattande folkräkning av alla personer i Norge och uppe i den lilla socknen Alstadhaug likaså. Denna folkräkning med tillhörande fakta ligger till grund för min lilla berättelse. Kanske det var så här eller kanske inte! Vem vet.

Uppe i den norra delen av Norge i Alstadhaug socken, fanns en liten gård som hette Haugan.

På gården fanns det 7 personer och 5 djur.

 

 

Gården bestod av ett timmrat litet torp. I torpet fanns det bara ett par rum, i ett av rummen fanns en stor eldstad. Det lilla gtorpet hade bara en våning, eldstaden var den stora värmekällan samt den plats där all mat tillbereddes.

 

 

 

Hushållet var inte rikt men inte riktigt fattigt heller. Man jagade och tog tillvara det som markerna och skogen gav. Till gården hörde lite åkermark, där odlades havre och potatis. På hösten skördade man det lilla man hade på åkrarna. Potatisen i all ära den åts och förädlades till dryckesvara om jag har förstått saken rätt. Även den kallaste vinter gick att uthärda med lite starkt innaför västen.

 

 

Det fanns ett litet häbre samt uthus och lagård. I lagården stod 3 kor det fanns 2 får och en gris Det man hade samlat, skördat, torkat ocxh saltat på sommaren och hösten kunde man leva av den kalla årstiden, men det var ingen lyx

 

Husbonden i stugan eller på gården Haugan hette Arnt Helbrandsson och var 1865 51 år gammal, han var född 1814, hans fru hette Olau född Pedersdotter och hon var vid tillfället 53 år gammal, alltså 2 år äldre än sin make och född 1812. De hade 2 söner som bodde hemma, den ene

Peder var 23år gammal, stolmakare och ogift.Huruvida när och om denne Peder hittar sig en fager norsk flicka, det är en berättelse för sig själv, så den tar jag en annan gång.
På gården bodde även son nr 2. Hans och hans fru Kari, de hade precis hunnit att gifta sig i september närmare bestämt28/9 1886.Bägge är 25 år, och har ännu inte skaffat sig några barn.
För att dryga ut lite i kassan hade man 2 st logerande, dvs 2 inneboende. De fick mat och husrum för en billig peng.
Mannen Johan och hans fru Marith, han var skräddare och bägge var till åren kommna 45-50 års åldern. De hade inga barn med sig till gården så det var ett relativt stillsamt liv man förde på gården, i väntan på att det skulle komma barnbarn till Arnt och Olau.

Husbonden Arnt brukade jorden med hjälp av sina söner. Men utförde en del arbete som svarvare och snickare.

Peder den ene av sönerna var även han en skicklig svarvare,. Den andre sonen Hans var mer en riktig jordbrukare, han ägnade sig mer åt jordbruket och gården.Hans och Kari fick1869 den första sonen Paul Odin, sedan kom den andra sonen 1875 Herman, Conrad.

 

1875 hittas de återigen i folkräkningn i Norge. De har nu flyttat till gården Trøen i samma kommun (Skogn). På den lilla gården finns nu, förutom Hans och fru Kari 5 st söner, samt Hans gamla mor Olau, så Hans far har redan avlidit..

Bostället Trøen är betydligt fattigare än Haugan. På den nya gården finns det mindre åkerareal och ännu färre djur. Hans försörjer familjen på vad jorden kan ge samt som skomakare/stolmakare.3 av sönerna dör samt även farmodern.Funderingar på att flytta från denna arma plats tar fart.

 

Det är år 1885 och då beslutar sig den lilla familjen för att flytta till Sverige.

Den 28/9 är de i Alanäs socken i Sverige.

 

 

Alanäs ligger strax utanför Strömsund, i den östra delen av Jämtland i Sverige. Samtidigt som de flyttar till Sverige antar de efternamnet Dyrwald

1886 föds så den enda dottern, hon blir döpt till Hansine, Karolina.

Hans försörjer sin familj på jordbruket i det lilla torpet där de bor, samt som svarvare. 1902 strax före jul den 20/12 dör Hans. Hans änka Kari får leva ytterligare många år ensam hon dör inte förrän 1922 22/9

Ja detta var på 1800 talet. Efter detta spred sig släkten, och för min del handlar det om Paul,Odin Dyrwald. ner mot Strömsund, vidare ner genom landet. Jag som skriver om denna lilla historia sitter i Skåne, Helsingborg Jag hoppas att ni har haft nöje av min berättelse.

Med vänlig hälsning " Lollo"

 

Samtliga bilder är kopierade från internet och redigerade i Photoshop.