Det fanns en tid för länge sedan då konsten att göra glas var en stor hemlighet och skapades av en elit som återfanns i Italien närmare bestämt på ön Murano precis utanför Venedig.
Under medeltiden var Venedig en Självständig republik som styrdes av "en Dodge" (ordförande) och ett råd bestående av 10 invalda medlemmar

Produktion av kvalitetsglas sedan 1291

Murano hade en livlig affärsverksamhet redan så långt tillbaka som på 600 talet, och runt 900 talet hade Den Venetianska republiken med sina lysande affärer vuxit sig så stor och mäktig att man präglade sina egna mynt, hade egen poliskår, och eget styre.
Så år 1291 beordrade den Venetianska
republiken alla glastillverkare att flytta ut ur staden Venedig, till den lilla ön Murano. Anledningen var att de utgjorde en stor risk för staden eftersom husen var byggda i trä och stora eldfarliga hyttor i staden var förenat med stor fara för eld.
Det dröjde inte länge förrän alla glastillverkare, glaskonstnärer och glasblåsare som bodde på Murano genererade stort anseende.

De var ansedda och dessa glaskonstnärer fick olika typer av privilegier, såsom att rätt att bära svärd, Kort sagt samma privilegier som adeln, detta innebar även att man var lite över den Venetianska lagen som utövades snabbt och inom alla områden, det var dessutom ett ganska egenmäktigt utövande.
I slutet av 1300 talet hade glastillverkarna ett sådant fint anseende och rykte att döttrar till glaskonstnärer fick lov at gifta sig med män från den blåaste adel.

Ett sådan privilegierat leverne hade bara en liten hake!

Glaskonstnärerna fick inte lämna sin ö eller rättare sagt den Venetianska republiken.
Om någon mot all förmodan dristade sig till att lämna det lilla området där Venedig är beläget så var det =döden! Eller att få sina händer avskurna av hemliga polisen, förhoppningsvis så var det kanske inte så bryska metoder man använde för de som av en eller annan anledning lämnade sin lilla ö, men hotet fanns!

Men vad var det som gjorde Venetianskt glas så speciellt?
Glaskonstnärerna på ön Murano var de enda i Europa som visste hur man gjorde en spegel. De förfinade tekniken att göra kristall, emaljerat glas, glas med tunna strängar av guld inuti, mångfärgat glas, mjölkvitt glas, och imitationer av ädelstenar allt gjort i glas.
Deras monopol på kunskap och hemligheter vad det gäller olika typer av glas, recept för att få olika färger eller effekter i glas höll i sig i århundrade.

Muranos glaskonstnärer hade monopol på tillverkning i glas, ända tillslutet av 1700 talet. Då man i norra och centrala Europa kunde uppvisa nya likvärdiga och bättre tekniker, detta med + att modet och smaken förändrades, blev det Venetianska monopolets fall. Under ungefär vid samma tid började den stora utvandringen till landet på andra sidan av atlanten, och där på olika marknader kan man ibland hitta glasblåsare. Här i Sverige hittar vi glasblåsare på glasbruken i företrädesvis Småland. Runt om i Europa kan man hitta glas men, reser du till Venedig så kika ut på den lilla ön Murano. Där kan man idag hitta förutom större pjäser som kristallkronor av glas även små glasgrejer i olikfärgat glas som fiskar eller godis, glaspärlhalsband, brevpressar av glas, pärlor och åter pärlor