sjömanslivet

Historien om min morfar

Alf

hans sjömansliv

På detta fotot som föreställer Alf iklädd sjömanskostym,

verkar det vara så att han gått ut någon form av skola

( p.g.a.Mössan). Alf kan vara 14-16 år

Råå fiskeläge

Råå 1917

( från boken skepp och sjömän)

Han föddes på Råå den 4/2 1902 mor och far hette Anders, Theodor och Augusta, Othalia. Han hade 3 syskon, Mauritz och Theodor samt systern Anna. Fadern var sjökapten sedan många år . I början av 1900 talet inköpte hans far den första ångaren på Råå.den fick A. Th Jonasson som huvudredare. Ja och då kanske det inte var så konstigt att Alf forsatte sin bana inom sjömans yrket, med en morfar ( "Spanske Jonas" Jonas Olsson) som partredare och en far med eget rederi. ( sjöfartsepoken med lastfartyg av typ ångare varade från början av 1900-ca 1955)

Batteritorget före 1910

Precis bakom flaggstången ligger Skepparegatan och längt upp i den gatan nr 17 bodde J Olsson Alfs morfar

( från boken Om gamla Råå. H Perborn)

Långgatan i början av 1900

Övre läget på Råå en av huvudgatorna och samtidigt en av de längsta gatorna, som var bebodd av kaptener, skeppare och fiskare.

Redan som barn bodde Alf här på Långgatan 14. Senare som vuxen och gift bodde han på Långatan 39.

(bild från boken Om gamla Råå)

Rååvägen före 1910

Jag antar att det såg ungefär så här på Råå när Alf var liten. Det var ett lugnt ganska idylliskt litet fiskeläge. Hamnen i Råå räknades på den tiden som en av de största i Sverige. Fartygsfrakterna blomstrade och så också rederierna. Det fanns i början av 1900 talet 3 stora rederier, på Råå. Falklands, Jonassons och Råwalls.

(bild från boken Om gamla Råå H Perborn)

Historik om rederi verksamheten

Morfadern var skeppare på bla. Neptun. 1910 köpte Jonas Ohlsson "Spanske Jonas" på Råå, dvs. Alfs morfar, in sig som part redare i Mentor. Han ägde 3/54 delar. Efter vad jag kan förstå hade han även ingått partredaravtal för andra båtar.

Och det var väl här historien om Jonassons rederi egntligen började.

" Spanske jonas" Jonas Olsson hade en dotter Augusta som gifte sig med Anders, Theodor Jonasson, han i sin tur bildade rederiet A, Th Jonasson. Han var ju liksom redan ingift i en familj med inflytande, kunskaper och kännedom om det här med att ha egna fartyg. A, Th var skeppare och inte minst alltså Alf:s far.

Först en bild som kan hjälpa till att förklara för den oinvigde de olika fartygstyperna.

Redan vid ungar år började Alf att arbeta på sjön. Jag har inga upplysningar hur ung han var eller som vad han började sin bana på sjön. Brukligt var att börja som mässpojke, kockelev eller kanske ljungman vad vet jag.

Han gick i skola antagligen Råå södra. Hur många år? Kan ha varit ungefär 6 år eftersom det var brukligt, han konfirmerades i tonåren.

( I Helsingborg finns ett ställe som heter Framtid. Det är ett ställe där man tar tillvara gamla saker, reparerar dem och säljer dem igen. En typ av secondhand kan man säga. För ett antal år sedan ungefär 1996 hittade jag där unge herr Alfs räknehäfte, och lite annat smått och gott. Tyvärr ansåg jag det inte lönt att ta till vara dem eller köpa dem den gången.)

Under sina sjöresor hände det att man passerade över ekvatorn och då hade man sk. linjedop för dem som för första gången passerade denna magiska linje. Det gick till så att man klädde ut en äldre kamrat till Havets konung Neptun, som läser upp havets ritual.Sedan får man en, medicin bestående av tvivelaktiga saker såsom, ättika, salt, peppar och liknande som skall sväljas. Efter detta blir man så indränkt i tjära eller mönja, samtidigt som man får inklippt södra korset i håret. Sedan föses man ner i en bassäng gjord av presseningar fylld med vatten på däck. Tja så är då dopet över.

Man blev i och med detta upptagen i Neptuni orden

I 20 års åldern ombord på fullriggaren Transocean

Transocean byggd 1883

privat foto

Transocean koloreat svartvitt foto

bild från boken berömda skepp av J Davidsson

Eftersom Transocean gick över alla hav fick nog min morfar Alf se många olika delar av världen. De kunde ligga i hamn 1 månad eller så, i olika världsdelar så de hann att se sig om lite. Och med tanke på att Råå under denna tid räknades som en av de största hamnarna i Sverige med flest båtar som gick kors och tvärs över hela jordklotet. Blev han en berest man, som fick se och uppleva mycket. En hel del av den gamla sk. sjöman romantiska synen på sjömanslivet fick han nog ta del av, något som idag år 2002-2003 är borta, till stor del.

(Transocean, fullriggare
Fanns i svenska handelsflottan åren 1917-24.
Ägare var Rederi Transoceana i Göteborg. Där Sven Salén satt i styrelsen
I april 1924 inköptes hon till skrot och hämtades med en tysk bogserbåt i Helsingborg. Det enda som återstår av fullriggaren idag är den stora namnvimpeln som finns på Vikens sjöfartsmuseum. inlägg från forskarprogrammet Rötter på internet)

Transocean precis lossad , rostig efter en resa från Australien 1919.

Bild från boken Berömda skepp av J Davidsson

Alf ungefär 20 år, på Transocean ca 1922 Längst upp näst längst till höger.

Troligen Ragnar Möller lägst ner andra från höger i ljusgrå jacka.

Befälhavare O Björk 1 styrman Eric Wald .

Bild från boken Berömda skepp av J Davidsson

Livet ombord runt 1908-1920.

En skans det var då rummet som bestättningen bodde i, den var alltid ljust målad i tjocka färglager, i försök att bemästra vägglusen som härjade. Det fanns inga fönster/ventiler, utan allt lyse kom från en fotogenlampa som hängde i taket eller från ljus insläppet i takfönstren. Den enda värmelkälla som fanns, kom från kabyssen eller byssan som den kallades. Byssa var då = kök.

Manskapet ombord kunde vara upp till ca 27 man:

Befälhavare
styrman
andre och tredje styrmän
1 maskinist
andre och tredje maskinist
timmermän
båtsman
matroser
lättmatroser oftast runt de 18 åren
ljungmän runt 15-16 år
steward
kock 13-14 år??
mässpojke
donkeyman
eldare
lämpare.

En steward serverade mat och städade i hytter, ja fungerade som någon sorts betjänt kan man säga. En mässpojke var springpojke åt kocken och stewarden. En Donkeyman har hand om ångpannorna i maskin. Är väl en förman över eldare och lämpare men underställd maskinisterna. Att det heter donkeyman beror på att under segelfartygens tid blev båtarna så stora till slut att de för att fira seglen kunde ha en åsna (donkey) som drog runt spelet. När ångan ersatte åsnan kallades därför pannskötaren ombord donkeyman eg. åsneskötare.
(Donkeyman samt lämpare förklarat av J Riert)

Man kan förstå att det inte var någon lyxtillvaro ombord direkt De som hade hytter eller kajuta bodde akteröver, dvs befäl och kocken, men manskapet bodde i skansen föröver. Man kallade det " för om masten" Precis som i visan av Evert Taube, han hade visst oxå seglat för om masten.

När det var dåligt väder var manskapet allt som oftast blöta och trötta, för det fanns ingenstans att torka sina kläder,eller att sova ostört, bara ett draperi vid kojen. På väggarna kröp det fullt av de obligatoriska vägglusen. Och jag kan tänka mig att det var ganska fuktigt, luktade unket och var trångt i största allmänhet.

Maten

Ja maten ombord det var ett kapitel för sig. Det fanns 4 enkla regler för kocken att hålla sig till

All form av slöseri var förbjudet vad det gällde. mat, ved, och färskvatten.
Maten skulle vara ätbar
Maten skulle serveras i rättan tid
Elementär renlighet skulle hållas

En kock var ca 13 -14 år gammal, till dessa enkla regler hör att maten ombord oftast var det enda glädje ämnet ombord, så det var även förpliktat med manskapets välbefinnade och humör ombord.

Den mat man provianterade från en skeppshandlare var inte alltid helt ok. I en nordvästskånsk tidning kunde man 1926 hitta följande annons under rubriken till salu.

" Ett parti skämt saltkött lämpligt som skeppsproviant billigt"

Ungefär så här år 1887 den förbättrades troligen fram emot 1900 talets början såg en veckas matsedel se ut:

Söndag: Salt kött och soppa, till havs konserverat kött i hamn färskt kött.
Måndag: Ärtor och fläsk.
Tisdag: Salt soppa ( sluring)
Onsdag: Bruna bönor och fläsk, saftsoppa på sagogryn .
Torsdag: Ärtor och fläsk.
Fredag: Sluring.
Lördag: Salt fisk, välling.

Till frukost serverades vanligen salt sill i olika former, kaffe och rågskorpor s.k knallar, och till kvällen stuvat kött och potatis ( lappskojs) eller pytt i panna, the och knallar.

I skansen ransonerades socker och smör. Varje man fick ut ett skålpund( 425 gr) i veckan av vardera sorten. Mot veckoslutet pågick en livlig byteshandel.

Kommer ihåg från min morfar att han även hemma på Tegnersgatan( slutet av 1950 talet)stötte knäckebrödet i bordet innan han la på smör. En vana som han skaffat sig ombord, man gjorde så för att ev små kryp skulle ramla ur brödet innan man åt det

Så här kunde en 8- manna skans se ut på en långfarare. (Transocean runt 1920)

Och troligen bodde Alf så här under sina första år som sjöman.

(Bild från boken berömda skepp J Davidsson)

Färskt vatten.

Färskt vatten det tycker vi är en helt naturlig företeelse i dag, men i början av 1900 talet var det nu inte riktigt så. Ombord fanns något som kallades för rumstank där man förvarade dricksvatten. På däck hade man tunnor för att samla regnvatten.I dessa tankar/ tunnor var det en högre temperatur än i den för dricksvatten och matlagning. Tunnorna på däck, förvarades i solsken utan skydd och var till för att användas för rengöring. Det hände dock att färskvattnet behövde ransoneras. Då fick stuarten ut en liten kagge vatten till matlagningen, och en liten kagge med vatten lades på kajuta taket eör kontrollens skull. Där fick besättningen ett par gånger om dagen vatten, så mycket som rymdes i en tom mjölkburk. Tvättvatten utdelade mycket sparsamt på lördagar, och all klädtvätt fick ske i saltvatten. Så alla blev glada när det började att regna.

Med tiden arbetade han sig upp och avlade examen för sjökapten.

Då blev salongen ett rum i vardagen.

Bilden från Transocean ungefär ca 1920

Lön

Runt 1900 fanns det en stor variation i lönen för de olika personerna ombord. Befälhavaren tjänade i jämförelse med däckspersonalen väldiga summor. Ungefär så här kunde det vara fördelat:

Befälhavare 100:-/mån + 2,5 % på inseglad bruttofrakt

7 st däckspersonal+ kock 265,24:-

mässpojke 14,26:-

steward 57,04:-

Befälskock 35,65:-

7 eldpersonal+kock 235,29:-

cabinboy 14,26:-

1 ste styrman 130:-

1 dre styrman 100:-

1 ste maskinist 200:-

2 dre maskinist 130:-

donkeyman 85:-

Total kostnad på ett steamship i början av 1900 fördelat på 27 personer. 1366,74:-/mån

Hur han började sin sjömansbana har jag inte fått reda på.Alf Jonasson avlade sjökaptensexamen i Malmö 1926 och styrmansexamen do 1925. Sedan tog det några år innan man hade praktiken för att få sjökaptensbrev. Här under följer ett par data som jag skrivit av direkt från Alfs sjöfartsböcker. Tyvärr har jag bara sjöfartsböcker från 1951 och 1958. Av dessa två böcker kan man utläsa att Alf tog sitt sjökaptensbevis 1929 och att han är registrerad som nummer 294 i sjömanshuset i Helsingborg. Att han är senast vaccinerad 1918 men inte mot vad. Han har inte heller gjort värnplikt i land..

Fartyg	befattning	från	via	till	Fartygets hemort	tid
s/s Brita	2:e styrman	Hälsingborg		Kiel	Jonstorp	14/121951-22/121951
s/s Baltiera	Överstyrman	Hälsingborg	Medelhavshamnar	Landskrona	Arild	26/6 1954-7/11 1954
s/s Mercia	Överstyrman	Port Talbot	Afrika-England-Tyskland	Hälsingborg	Jonstorp	11/111954-20/1 1955
s/s Mongolia	Överstyrman	Hälsingborg	Medelhavs hamnar	Landskrona	Arild	3/2 1955-7/4 1955
s/s Gudrun	Överstyrman	Rotterdam	Medelhavet-England	Hamburg	Helsingborg	7/71955-7/11 1955
m/s Becky	Överstyrman	Hambur	Medelhavshavs hamnar	Bremen	Helsingborg	5/12 1955-29/2 1956
s/s Verna	Överstyrman	liggande i Gävle			Hälsingborg	5/4 1956-20/4 1956
s/s Verna	Befälhavare	Gävle	Nord och östersjö hamnar	Hälsingborg	Hälsingborg	20/41956-22/1 1957
s/s Gudrun	överstyrman	Hälsingborg	Nord och östersjöhamnar	Munksund	Hälsingborg	11/4 1957-24/5 1957
s/s Gudrun	Vik Befälhavare	Munksund	Östersjö och nordsjöfart	Rotterdam	Hälsingborg	25/5 1957-31/12 1957
Verna	Befälhavare	Preston		Hälsinngborg	Hälsingborg	4/2 1958-12/3 1958
s/s Verna	Befälhavare	Hälsingborg		Hälsingborg	Hälsingborg	13/3 1958-2/5 1958
s/s Verna	Befälhavare	Hälsingborg	Nord och östersjöhamnar	Hälsingborg	Hälsingborg	2/5 1958-17/8 1958

A Th Jonassons rederi

Och precis som i fallet Transmarin fanns det standar, cigarett etui, någon kaffekopp och liknande i det Jonassonska hemmet, som en liten påminnelse om Alfs arbetet på sjön.

Anna av Råå

Ångaren Anna av Råå den första båt att någonsin gå direkt till USA

( Chicago) från Sverige. 1931 Alf var kapten ombord.

(Anna tillhörde A,Th Jonassons rederi privat foto )

Aktiebolaget Transmarin

Detta emblem precis som Jonasson emblem var ett välkänt märke i det Jonassonska hemmet på Tegnérsgatan 3,det fanns standar samt en och annan kopp eller handduk, som påminnelse om Alf arbete på sjön.

Någon gång under 1940-1950 talet började Alf arbeta som sjökapten för aktibolaget Transmarin.Han seglade på skeppet Sonja, ett ångfartyg byggt 1940.

Detta blev även hans sista fartyg efter vad jag kan förstå

Sonja 1970 under panama flagg

bild från boken Hundra år av rederi historia

Källor:

Harry Perborn: Om gamla Råå

Jan Davidsson: Berömda skepp

Jan Davidsson: Mentor ohoj

Jan Davidsson: Skepp och sjömän

J Davidsson: Det gamla fiskeläget

Olof Jönsson: 100 år av rederhistoria

Birgitta Nestler Witting: Raus by

Patrik Kumlin: Liv och livat på Råå

Karl Erik O-n Ander: Helsingborgs första fotografer.

Internet källor:

Family search mormonerna

Nät tidningen rötter

Dis/ syd

SGF